Category Archives: Reportage

Emmeli var vilsen och ville komma hem


Trots uppväxt i ett kristet hem och en radikalitet på högstadiet lämnade Emmeli Ahlander församlingsgemenskapen när hon flyttade till Stockholm efter gymnasiet. – Jag ville inte vara skenhelig och låta Jesus duga på fredagar, men vara ute och rumla runt på lördagar, berättar Emmeli för Inblick.

Emmeli Ahlander växte upp i ett kristet hem i Vrigstad.
– Jag hade en stark tro på Gud och har haft honom som en trygghet hela livet.
I tonåren ville hon bli evangelist och berätta för andra om tron.
– Jag ville nå ut på ett annat sätt och söka mig till Gud och se vad han hade för planer för mig, fortsätter Emmeli. 
På högstadiet var hon frimodig.
– Jag brydde mig inte om vad andra tyckte och gick med Jesus på tröjan. 
Men på gymnasiet hände något. Hon kände sig inte hemma bland de andra kristna på skolan och sökte sig till andra kompisar och killar.
– Det var synd. Det var där fokuset blev fel, utan att jag riktigt tänkte på det, konstaterar Emmeli som började gå ut och roa sig när hon var 18 år.
Sedan gick åren och hon flyttade till Stockholm.
– Jag började gå till en församling i Stockholm och var med i en bönegrupp, men jag var också ute i nöjeslivet.

Ville inte hyckla

Samtidigt ville hon inte vara falsk.
– Jag ville inte vara skenhelig och låta Jesus duga på fredagar, men vara ute och rumla runt på lördagar.
Hon valde bort församlingslivet även om tron aldrig försvann. Sedan förlovade hon sig med en kille och blev gravid. Hon hoppades på en kärnfamilj men det var en dålig relation. När hon var i sjunde månaden flyttade hon till Vrigstad igen.
– Då var jag rädd vad andra i kyrkan skulle tänka.
Men många berömde henne för att hon var stark, flyttade hem och behöll barnet.
– Jag fick sådan kärlek och det finns något speciellt i kyrkan. Jag är så tacksam till Gud.
Där började en ny vandring med Jesus och hon började gå till kyrkan, men irrade bort sig igen.
– Det blev ytterligare en sväng att jag vandrade mer och mer ut i världen utan att jag tänkte på det. Ett, tu, tre var jag borta från församlingen, utom när mamma ringde och sa att det var familjegudstjänst.
Emmeli träffade sin nuvarande man som inte trodde på Gud och de bosatte sig i Sävsjö. För två år sedan var hon nära en utmattning och började nosa på nyandlighet.
– Jag kände att det skavde någonstans och att det nog inte var det jag skulle hålla på med.
Under det året fick hon en mentor som skulle hjälpa henne med företagandet.
– Hon var bara så sänd från Gud. Hon heter Elin och har en butik i Kaxholmen norr om Jönköping.

Vara som hon var

Hos henne fick Emmeli prata om sådant som andra inte skulle förstå.
– Även om jag velat tro har jag inte alltid kunnat göra det. Till henne kunde jag komma som jag var och hon dömde inte. Det var en sådan frid att få komma dit.
Under träffarna pratade de och i januari förra året frågade Elin om hon fick be för Emmeli.
– Hon började tala i tungor och det blev sådan värme inom hela mig. Jag storgrät och kände hur den helige Ande gjorde något inuti i mig.
– Jag blev så förvissad om att det var detta som jag hade längtat efter. Hur hade jag kunnat komma så långt ifrån? undrade jag.
Emmeli fick en insikt att hon hittat hem och fick tipset att ta kontakt med en kristen tjej på hemmaplan i Sävsjö och att lyssna på lovsång.
– Jag visste inte att det fanns en sådan uppsjö av lovsång på Spotify. Jag blev så hungrig och ville lära känna Jesus och Gud mer.
En söndag i församlingen i Vrigstad handlade predikan om att vara försiktiga med hur vi lever våra liv.
– Predikanten pratade in i mitt hjärta om det som jag behövde höra. Det gjorde att jag ville gå fram och få förbön och ta emot Jesus.
Men hon tyckte det var lite jobbigt, eftersom det var i hemförsamlingen, men gjorde en deal med Gud.
– Går mamma fram då ska jag också gå fram, tänkte jag, men visste att mamma aldrig går fram på möten.
Men den här gången gick mamman fram och då gick Emmeli fram till sin gamla söndagsskolelärare.
– Jag sa att jag varit vilsen så länge och jag ville komma hem.
Efteråt var det sådan glädje och Emmeli fick en önskan om att sprida budskapet till andra och berätta om skillnaden mellan att kämpa i egen kraft, prestation och jämförelse och att tro på Guds kraft och ledning.
– Om vi såg på oss som han ser på oss skulle vi vara så trygga. Alla har sin plats, sin plan och sitt syfte.

Bad Gud om råd

Emmeli fick rådet att lägga produkterna i det egna företaget åt sidan till förmån för tjänsterna, av en annan rådgivare. Det var i samband med omvändelsen.
– Jag bad över det och Nya Musik ville ta in produkterna. De skulle ta med dem till den kristna konferensen Nyhemsveckan.
Hon bad att Gud skulle visa henne om hon skulle hålla på med produkterna eller avsluta den delen i företaget.
– Jag bad “Visa både mig och Nya Musik och slå oss i så fall med häpnad.”
Emmeli fick åka till konferensen och fylla på med sina produkter varannan dag.
– De sa att något okänt märke aldrig hade sålt så bra tidigare och att var och varannan person köpte. Det blev så stort.
– Det var ytterligare bevis på att Herren var med och ledde när jag var osäker. Att man kan gå och prata med honom som en vän. Det hade jag helt missat tidigare.
– Det blir en sådan frid. Jag trodde det var mycket prestation i att vara kristen.
Det har funnits dåliga saker i Emmelis liv som inte varit bra, men som hon inte har velat ta bort, men till slut har de inte varit viktiga längre.
– Det har skett successivt, men är häftigt ändå.
I höstas gick Emmeli och hennes man Fredrik en Alphakurs. Och även Fredrik har börjat tro på Jesus.
– Fredrik har sett stor skillnad på mig, hur jag mår och hur jag är nu. Jag hade bett att han ska bli frälst.
– Jag ville höra att han själv ville gå på Alpha. Och så sa han: Jag tror nog att jag behöver gå på detta.
Under hösten hade Emmeli varit på en konferens där en kvinna bett ut att hennes man skulle bli frälst innan jul. 
Helgen innan första advent var det en helige Ande-dag på Alphakursen och det var då maken gick fram och sa att han också ville ta emot Jesus.

Vad är skillnaden nu i ditt liv?
– I början var det en sådan jätteförändring. Nu är det mer vardag och viktigt att hitta tillfällen att ta tid med Gud.
– Det är viktigt att hitta tillfällen och gemenskapen med andra troende och komma till kyrkan och den stora familjen. Sedan har man sina ups och down.
Emmeli försöker gå till församlingen även de gånger inte familjen vill följa med.
– Det är svårt att vara troende på egen hand. Vi behöver varandra.
Emmeli började läsa Bibeln i en app i mobilen och vill involvera Jesus i vardagen.
– Även om man har motgångar så är det en liten sak i det stora hela, det går att lita på att han har makten och kontrollen och att jag bara kan vila i det.
Som företagare har hon ibland bara en månad planerad med uppdrag, även om hon skulle vilja vara garderad.
– Jag älskar att ha a-, b- och c-plan. Det svåra med att ha eget är att jag inte kan veta. Men jag säger: “Gud, nu litar jag på dig.” Och jag känner att det kommer att ordna sig och behöver inte ha ont i magen.
MONIKA EKSTRÖM

“Skammen var total”

Jimmy Karlssons liv kretsade enbart kring sprit, droger och grov kriminalitet. Men när han mötte Gud och blev befriad från hat, bitterhet och sorg så förstod han vad som fattats i hans liv under alla år. – Om Gud kunde frälsa ett ärkesvin som mig kan han frälsa vem som helst, säger Jimmy Karlsson.

Livet var inte lätt för den unge Jimmy Karlsson. Han föddes i Stockholm för 37 år sedan men föräldrarna skildes när han var bara ett par månader gammal. I samband med det tog hans mamma med sig sin son och flyttade till Norrköping. Flyttandet fortsatte därefter från den ena bostaden i det ena bostadsområdet i Norrköping till den andra under hela Jimmys uppväxttid. Inte blev det bättre av att skolan bara kändes jobbig.
– Jag var ganska orolig som barn, troligen beroende på de hemförhållanden jag hade, och hamnade tidigt ett slags specialklass för stökiga elever. Det var ofta som min lärare fick ringa hem till mamma och berätta om vad jag ställt till med i skolan, berättar Jimmy Karlsson.
13 år gammal fick Jimmy sin första spritförgiftning och hamnade på barnakuten. Innan dess hade han börjat rymma hemifrån allt oftare. Han sov i trappuppgångar och liknande ställen och ville inte vara hemma längre.
– Mamma sade till sist att hon inte ville ha mig hemma alls. Jag kände bara att jag blev fri.
Jimmy blev placerad på ett akutboende strax utanför Norrköping där han bodde i ett halvår innan han slutligen blev placerad på ungdomshemmet Folåsa. Där var han inskriven i drygt två år.

Upplevde utanförskap

– Trots att jag är svensk så upplevde jag hela tiden en känsla av utanförskap gentemot samhället och andra människor som fanns runtomkring mig. Jag drack mycket och hamnade i trubbel på grund av att jag inte kunde kontrollera mig själv med alkohol i kroppen.
Jimmy var snart en känd figur hos polis och rättsväsende. Första gången han hamnade inför rätta var han 15 år. I tonåren blev det sedan minst en rättegång per halvår på grund av saker som han ställt till med. 16 år gammal lämnade han Folåsa och bodde ett kort tag i ett litet hus på tomten hemma hos sin mamma innan han återigen hamnade på institution.
– I samband med det upptäckte jag att jag drabbats av agorafobi (torgskräck, reds anm). Jag vågade inte gå ut bland andra människor, svettades kopiösa mängder och det enda som lindrade min ångest och rädsla för att vistas utomhus var alkohol.
Det blev på något sätt en giltig ursäkt för Jimmy att dricka när han skulle ut. Detta fick snabbt konsekvenser. Innan han fyllt 17 hade han vid två tillfällen blivit dömd i rättegång till att underkasta sig antialkoholbehandling med antabus. Men det var inget som kunde stoppa den kraftigt nedåtgående spiralen i Jimmys liv. Han styrde nämligen med full fart rakt ner i den kolsvarta avgrunden. Spriten hade fått sällskap av ett allt tyngre narkotikamissbruk.

Började knarka
– Redan i 15-årsåldern, när mina barndomskompisar trimmade mopeder och tjuvrökte, så umgicks jag med mina äldre vänner. Vi malde ner metadontabletter som vi sedan injicerade i våra armar.
En specialdesignad utbildning för skoltrötta ungdomar resulterade i att Jimmy fick jobb som sotare, ett jobb han hade i tre år innan han 21 år gammal fick sparken och förlorade körkortet.
– Trots att jag hade jobb så fortsatte jag mitt beteende med alkohol och droger. Var åttonde månad hade jag en rättegång med anledning av något jag gjort. Det handlade ofta om våld mot tjänsteman eller slagsmål på krogen. När jag inte hade dykt upp på jobbet utan giltig anledning i tre veckor blev jag avskedad.
– Jag hade sett mig själv som ”hobbykriminell” tidigare, men i och med att jag fick sparken på ett så förnedrande sätt bestämde jag mig för att gå ”all in” och blev kriminell på riktigt.
I en attack mot en kille han hatade hällde Jimmy bensin i hans brevinkast i lägenhetsdörren, tände på och sprang därifrån. Lyckligtvis var personen han var ute efter att döda inte hemma.

Sex år i fängelse
– Det slutade med att jag dömdes till fyra års fängelse för mordbrand. Jag kom in i anstaltssvängen i och med detta och tillbringade totalt sex år av mitt liv från 22 till 30 i fängelse. På grund av att jag var en orolig själ och ställde till med trubbel överallt skickades jag runt på de tyngsta anstalterna i Sverige; Kumla, Hall, Norrtälje och Hällby.
I 30-årsåldern träffade Jimmy en kvinna och blev pappa. Men trots detta kunde han inte sluta supa och knarka. Mamman till deras gemensamma son lyckades lämna drogerna och fick dra det tunga lasset på hemmafronten. Jimmy fortsatte med sin kriminella verksamhet och lyckades i fyllan och villan ställa till det så att han fick kontaktförbud och förbjöds att träffa sin familj. Han blev fruktansvärt aggressiv och våldsbenägen när han drack.

Blev häktad
– Det var fruktansvärt jobbigt när jag mötte dem på stan vid ett tillfälle. Jag gick på ena trottoaren och hon gick och drog vår son i barnvagnen på andra sidan gatan. Min son fick syn på mig, sträckte sina armar mot mig och ropade gråtande ”Pappa! Pappa!” och jag kunde inte gå fram till dem på grund av kontaktförbudet. Det var jättehemskt.
Det var i den här vevan som Jimmy började förstå vart missbruket hade fört honom. I samtal med socialtjänsten bestämdes det att han skulle bli intagen på ett behandlingshem, men samma dag blev han häktad på grund av ett mycket grovt brott han begått i Norrköping.
– För första gången på sex år blev jag häktad och satt inne i två veckor. När jag blev släppt visste jag inte vad jag skulle ta mig till, men tack vare att jag blivit drogfri ville mamman till vårt barn ha kontakt med mig igen och jag kunde äntligen få träffa min son.
Han var helt slutkörd och befann sig på botten mentalt när han anlände till behandlingshemmet Valbo. Det var minsann ingen dans på rosor att komma dit.

Skam och sorg
– Skammen och sorgen var total. Efter varje sittning vi hade där kunde jag vrida ur svetten ur min tjocktröja. På Valbo mötte jag Joakim Sällquist som tipsade mig om att be bönen ”Gud om du finns, kom in i mitt liv”. Jag började be den bönen varje dag i två veckors tid, som ett mantra.
I samma veva mötte Jimmy sin allra värsta fiende som han vid minst två tillfällen försökt mörda tidigare.
– Jag skyllde allt som gått fel i mitt liv på honom. Enligt mig var det han som fått mig i fängelse. Jag kunde inte se min egen skuld i detta. Vi satt tillsammans i ett trepartssamtal; han, jag och en terapeut. Jag kände bara hur hatet bubblade inom mig och var tvungen att lämna mötet ett par gånger på grund av hatet som höll på att kväva mig.

Gud svarade på bön
Jimmy lade sig istället att sova en timme. När han vaknade hade något revolutionerande hänt.
– Allt hat och all bitterhet gentemot killen var borta. All sorg och alla negativa känslor jag burit på hela livet var som bortblåsta. Jag var som ett nyfött barn när jag vaknade. Gud hade svarat på mina böner och bevisat för mig att han är en verklighet.
Jimmy hade mött Gud och blivit frälst. En alphakurs i en av Norrköpings kyrkor blev nästa steg på hans nya väg som kristen. Därefter blev han döpt i en av sjöarna utanför stan. Detta var för två år sedan. Upplevelsen av det nya livet med Gud har förvandlat Jimmy.
– Gud har verkligen återupprättat mig och förvandlat mitt liv. Jag är helt nykter och drogfri, har egen lägenhet, fast jobb, många vänner och har min son hos mig varannan vecka, säger Jimmy Karlsson.
– Om Gud kunde frälsa ett ärkesvin som mig kan han frälsa vem som helst, tillägger han avslutningsvis.


GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se