Category Archives: Samhälle

“Det är en svår situation”

– Jag är väldigt orolig eftersom inget just nu tyder på en förändrad Mellanösternpolitik. Sveriges ensidiga erkännande av en palestinsk stat komplicerar möjligheterna att normalisera och återuppbygga relationerna till Israel, säger Lars Adaktusson angående Sveriges förhållande till Israel.

Nyligen var riksdagsledamoten Lars Adaktusson (KD) i Israel för att diskutera det framtida politiska läget i landet. Tillsammans med andra länders företrädare mötte han Israels premiärminister Netanyahu och flera andra israeliska ledare. 
Netanyahu vann valet i mars, men hans parti Likud har ingen egen majoritet. Samtidigt hänger ett korruptionsåtal över premiärministern.
– Om han döms kan han inte sitta kvar. Men processen med möjliga överklaganden kan ta lång tid och enligt israelisk lagstiftning är det inte omöjligt att bilda regering så länge inte dom fallit i högsta instans. Det är en svår situation, Israel behöver en väl fungerande regering med tanke på landets utsatthet, säger Lars Adaktusson till Inblick.

En stridsfråga

En av de stora stridsfrågorna har varit vilka länder som är beredda att flytta sina ambassader från Tel Aviv till Jerusalem. USA banade väg genom sin flytt. Enligt opinionsundersökningar är 70 procent av israelerna positiva till USA:s president och landet är Israels starkaste bundsförvant.
– Den amerikanska administrationen är väldigt lyhörd för den sittande israeliska regeringens önskemål och intressen och de beslut som Trump fattat ligger i linje med Israels regerings syn på Golanhöjderna, Jerusalem som landets huvudstad med mera. Det går inte att stå den israeliska regeringen så mycket närmare än vad USA gör just nu, säger Adaktusson.
Det finns ett starkt stöd för Israel i USA, inte minst inom det republikanska partiet. Det stärker troligen möjligheterna för Trump att omväljas i höstens amerikanska presidentval.
Bland svenska politiska partier är det bara Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som ställt sig bakom att flytta Sveriges ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem.
– Israelerna själva har bestämt att Jerusalem är Israels huvudstad. Här finns parlamentet, presidentens residens och kanslier, Högsta domstolen och alla de institutioner som konstituerar en huvudstad. 
– Från KD är vi tydliga med att Jerusalem de facto är Israels huvudstad och att en flyttning av den svenska ambassaden bör ske vid lämpligt tillfälle. Det judiska folket har en tretusenårig koppling till Jerusalem, staden har aldrig varit huvudstad i något annat land än Israel och aldrig för något annat folk än det judiska.

Sveriges skamfilade rykte

Sverige har en stor uppförsbacke för att förbättra sitt skamfilade rykte i Israel. Sverige är idag det enda medlemsland i EU som inte har utbyte med Israel på högsta nivå.
– Så kan vi inte ha det. Jag är väldigt orolig eftersom inget just nu tyder på en förändrad Mellanösternpolitik. Sveriges ensidiga erkännande av en palestinsk stat komplicerar möjligheterna att normalisera och återuppbygga relationerna till Israel.

Vad behöver göras från svensk sida för att tydliga stödja Israel i dess utsatta läge som enda demokrati i Mellanöstern?
– Ord räcker inte. Det gäller för Sverige att visa i handling, att vi förstår och erkänner Israels utsatthet. Det är en process som kommer att ta tid. Den svenska regeringen skulle behöva förklara för israelerna att man vill starta på nytt och att vi som nation aldrig kommer att tveka när det gäller att stå upp för Israels rätt att existera. Israel har rätt att försvara sig mot diktaturer och terrororganisationer som ständigt hotar att utplåna landet.
Under intervjun, som sker i riksdagshuset, berättar han också om den oerhört tuffa EU-valrörelsen 2019. Han kände att han inte kunde sitta kvar i Kristdemokraternas partistyrelse och presidium.
– Men nu jobbar jag som utrikespolitisk talesperson och vill leva upp till det förtroende jag fick i riksdagsvalet. Det som mötte mig inför Europaparlamentsvalet förra året var det tuffaste jag upplevt i hela mitt yrkesliv. 
Abortfrågan och hur Lars Adaktusson hanterat den som EU-parlamentariker hamnade mitt i valrörelsen.
– Inför EU-valet 2014 svarade jag ofta på frågor om aborter och hela tiden hävdade att den ska skötas av varje medlemsland nationellt. Den hör inte hemma på Europanivå och jag valde därför att rösta emot de förslag som försökte föra in abortfrågan i EU-parlamentet. 
– Min företrädare Alf Svensson hade samma principiella synsätt under sin tid i parlamentet. Men det blev någon slags symbios mellan våra politiska motståndare och de stora medierna, som drev i samma riktning för att komma åt Kristdemokraterna, menar han.
Han konstaterar att attackerna fick sådan styrka att det var väldigt svårt att stå emot, trots att han har decenniers erfarenhet av mediearbete som bland annat Sveriges Televisions utrikeskorrespondent i USA och på Balkan.
PER DANIELSSON

Göran störde sig på kristna


På Katedralskolan i Linköping var det många som kom till tro på Jesus när Göran Jacobson gick där i slutet på sjuttiotalet. De hade samlingar i aulan och den kristna skolgruppen växte så det knakade. Göran störde sig rejält på detta och försökte tala de nykristna tillrätta.

Göran Jacobsons mamma kom till Sverige som krigsbarn under andra världskriget från södra Karelen, som Ryssland tog från Finland. Pappa var från Adelsö i Mälaren. Båda två var uppvuxna i kristna familjer men fick inte med sig någon egen tro. 
Trots att det inte fanns någon kristendom i hemmet tyckte föräldrarna att det var en bra idé att Göran och hans ett år yngre syster skulle vara med på barnmöten och läger i Betelkyrkan i Ljungby, där de då bodde. Men att deras barn skulle påverkas av evangelium hade de inte räknat med.
– Det ingick inte i deras kalkyl att man kanske kunde bli frälst på barnlägret, säger Göran och skrattar.
Göran hade en mycket god relation med sin farfar som bland annat skjutsade Göran på sin moped till kyrkan. 
– Där tyckte jag det var så mäktigt. Det var någonting som talade till mig där i kyrkan. 
Han fick en Gideonitbibel av farfar och tyckte det var spännande att läsa om när Jesus blev korsfäst. Men att han skulle ha uppstått var svårt att förstå.
– Det var en häftig story. Han blev plågad, korsfäst och dog, så långt var jag med. Men det där med uppståndelsen kunde jag inte ta till mig.

Gymnasiet i Linköping

I åttonde klass var det dags för konfirmation och Görans föräldrar var positiva till detta. Prästens undervisning tog tag i honom och han började fundera mer i de andliga banorna. Det såddes frön och Göran fick med sig något från denna tid.
Göran började gymnasiet på Katedralskolan i Linköping. Där pågick en skolväckelse. Många kom till tro, kristna skolgruppen växte kraftigt och pingstkyrkan anlitade två evangelister som bland annat hade möten på skolan. Göran och flera andra störde sig på det som hände och startade en grupp som de kallade ”Halvanarkistiska antireligionsförbundet” med syfte att stoppa väckelsen på skolan. Det lyckades inte så bra.
– Vi gillade inte alls detta. Så här kunde det inte få fortsätta. 
De försökte tala de nyfrälsta till rätta och satte upp väggtidningar på skolan. 
– Kom till pingstkyrkan på lördag kväll så får du se att det här är äkta, uppmanades Göran av en av de nykristna tjejerna under en diskussion.
Göran ville absolut inte men lovade till slut att ändå komma när hon stod på sig. När det sedan var dags hade han ångrat sig. När han inte dök upp ringde de nyfrälsta kompisarna i kyrkan honom.
– Nu kommer vi och hämtar dig, fick han höra. 
Det gjorde de också.

”Kan inte stämma”

Det hade varit ett väckelsemöte i kyrkan. Göran kom lagom till ungdomsmötet efteråt i källaren.
– Jag satt där och åt en macka, drack kaffe och mådde allmänt pyton.
Alla var glada och pratade om att Jesus lever och om hur många som blivit frälsta.
”Det här kan inte stämma” tänkte Göran. Efter en stund lyckades han ta sig därifrån men på vägen ut såg han på anslagstavlan att det skulle vara väckelsemöte även nästa kväll. ”Okej, okej, jag går väl tillbaka imorgon så får vi se vad som händer”, tänkte han.
Nästa kväll blev ungdomarna i kyrkan förvånade att Göran kommit tillbaka. Mötet satte igång och Urban Widholm predikade om att ha en liten Jesus eller en stor Jesus. Det var musik och sång och inbjudan till frälsning. Budskapet hade gått rakt in i Görans hjärta. Han satt och skruvade på sig i bänken. 
– Du, vad händer om jag går fram, frågade Göran kompisen som satt bredvid.
– Då blir du frälst, svarade kompisen.
– Men jag har ju lovat de andra att jag inte ska bli det.
– Men du har avlagt ett större löfte till Jesus, sade kompisen.
Göran gick fram och böjde knä. En av musikerna kom fram och samtalade med honom. Göran sade att han ville bli frälst, och de bad tillsammans.  
Tidigare hade han snusat, druckit och svurit som en borstbindare. Direkt dagen efter var suget efter alkohol och snus borta och han upptäckte att han inte svor längre. Flera kompisar blev besvikna över hans förändring. Tre veckor senare döptes han och blev medlem i pingstkyrkan.

Lumpen och pastorsplaner

Tidigt kände Göran en dragning till pastorsjobbet. Redan som barn hände det att vuxna personer sade till honom att han var en präst. När det var dags för lumpen blev det vapenfri tjänst på lasarettet i Lycksele.
– Där träffade jag en tjej som heter Yvonne. Henne har jag varit gift med i 37 år.
En dag satt han och tittade på tv i dagrummet på lasarettet. Det satt en patient där som stirrade på Göran.
– Jag började känna mig olustig.
När tv-programmet var slut kom mannen fram och sade: ”Du, jag ser en pastor i dig.”
När Göran muckat bestämde han sig för att gå en ettårig bibelskola i pingstkyrkan i Gävle. Där träffade han en tufft stylad Simon Ådahl, som då var medlem i Edin Ådahl, för första gången. Över 30 år senare skrev Göran ”Den oväntade resan” som är Simons självbiografi.
Efter bibelskolan blev han sommarevangelist i Söderhamn. Sedan gick resan tillbaka till Lycksele för ytterligare ett år på bibelskola. Göran har sedan haft tjänst som pastor och medarbetare på olika platser i Sverige. 

Nära döden-upplevelse

I november 1982, vid 21 års ålder, på folkhögskolan i Lycksele, blev Göran väldigt sjuk med hög feber och lunginflammation. Han låg helt utslagen på sitt rum.
– De andra på skolan kom in med mat och vatten men jag orkade inte äta eller dricka.
Han blev bara sämre och sämre. Hela skolan bad för honom. En kväll fick han ett kräkanfall. Han hade inte ätit på en vecka så han kräktes grön, illaluktande galla.
– Jag låg i fosterställning och spydde i sängen. Det kändes som jag skulle kvävas.
Plötsligt såg han något i ögonvrån. Han lyfte huvudet.
– Två personer som jag aldrig träffat tidigare, i kritvita löst åtsittande kläder, stod vid min säng och tittade på mig. 
De såg ut som en man och en kvinna. Plötsligt fylldes han av en euforisk känsla som påminde om känslan när man ska åka iväg på en spännande resa. ”Ja, nu bär det iväg”. 
Sekunderna efteråt hade han lämnat sin kropp och befann sig uppe vid taket i hörnet av rummet. Han såg sin egen hopkrupna kropp och spyorna i sängen. Men plötsligt var han tillbaka i kroppen igen och personerna i vita kläder var borta. En helig nära döden-upplevelse av stor betydelse som ingen kan ta ifrån honom. All rädsla inför döden var borta.

Gåvan att skriva

Redan som barn, innan han kunde skriva, började Göran dikta ihop berättelser i huvudet om riddare, drakar, prinsessor och annat. När han väl lärt sig skriva älskade han att skriva uppsatser i skolan. Hemma i pojkrummet skrev han små noveller som samlades på hög i en skrivbordslåda.
Förutom journalistiken har Göran skrivit tre kristna böcker. Nu jobbar han med ett romanprojekt.
 – Jag upptäckte språket tidigt, har alltid haft lätt för att skriva och satsat på att utveckla det. Skrivandet är en gåva från Gud som jag försöker förvalta.
En bibelvers som alltid har betytt extra mycket för Göran är Romarbrevet 8:28. ”Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut.”
– Det var den första vers i Bibeln som jag lärde mig utantill som nyfrälst sjuttonåring. Ett härligt löfte som håller att leva och dö för, avslutar Göran Jacobson, som nu arbetar som journalist på Inblick.
PETTER ALLGULIN

– Ekvationen är svår att få ihop

– Ett invandrarparti har problem att hitta ett gemensamt tema och gemensamt språk, det är olika kulturer och olika nätverk. De ska få kurden från förorten att rösta på Yüksel; turken som är vän med Erdogan, den ekvationen är svår att få ihop, säger den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali till Inblick.

Hanif Bali har gjort sig känd i media genom sina starka åsikter om islamism och hur vi i Sverige ska förhålla oss till denna nya verklighet. Han ser inte invandrarpartiet Nyans som någon stor politisk aktör, då det är svårt för alla invandrargrupper i Sverige att enas. 
– Nyans är ett hybridparti som tänker sig locka konservativa invandrare samt andra generationens identitetspolitiskt marinerade förortsbor, de bygger sitt existensberättigande på att framstå som invandraroffer beroende på sin bakgrund och hudfärg, säger Hanif Bali som själv kom som ensamkommande till Sverige från Iran som treåring. 
Han blir överraskad om Nyans får mer än 10 000 röster till riksdagen:
– Det finns inte en tillräckligt homogen röstmassa som kan tänka sig rösta på Nyans.
Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ lyckades aldrig vinna stora framgångar i de invandrartäta områdena även om de gjort tappra försök. Däremot skulle Nyans via klanröstning kunna komma in i ett och annat kommunfullmäktige. 

Liknar Alternativ för Sverige

Bali jämför partiets profil med Alternativ för Sverige (AfS) som består av utslängda sverigedemokrater. AfS fick endast 20 000 röster i det senaste valet. 
– Ett invandrarparti har problem att hitta ett gemensamt tema och gemensamt språk, det är olika kulturer och olika nätverk. De ska få kurden från förorten att rösta på Yüksel som är turk och vän med Erdogan. Den ekvationen är svår att få ihop.
Det parti som historiskt vunnit stort i dessa områden är Socialdemokraterna som enligt Bali kohandlat med grupperna om uppdrag och förmåner i utbyte mot röster.
– Ser vi på de “socialdemokratiska utanförskapsområdena” som jag växte upp i, där partiet får 70 procent av rösterna och där endast 50 procent går och röstar, så förstår vi att det inte ser ut som i övriga landet där 80 procent av befolkningen röstar. 
– För att Nyans mot förmodan ska lyckas måste de hitta en plattform som får somalier, irakier, eritreaner, iranier, turkar och kurder att samlas, endast S har varit tillräckligt breda och stora att plocka upp alla, en stor gigant med gravitation som dragit till sig väljare.

Inga stjärnor

Förgrundsfigurerna i Nyans anser inte Bali inger något förtroende:
– Yüksel och Mehmet Kaplan är inga stjärnor i invandrarkretsar. De låtsas vara stora för att få sig ett levebröd. Kaplan gör sig till ambassadör för muslimska väljare men en genomsnittlig muslim i Sverige vet inte vilka Kaplan och Yüksel är. 
– I mina ögon är Yüksel och Kaplan politiska charlataner och jag tror inte att media kommer ge dem det utrymme som krävs. 
Bali kom till Sverige som ensamkommande treåring och han växte upp i de utanförskapsområden runt Stockholm som ofta står i fokus. 
– Jag är glad och tacksam att jag kom till Sverige när jag kom i början av 1990-talet och inte nu, för nu är det kört. Min barndoms Husby, Akalla och Upplands Väsby är ghettofierade och på de skolor jag själv gått råder det anarki, samtidigt som samhället öser ut resurser som inte ger önskat resultat.

Lever i olika världar

Bali beskriver en rå verklighet som få inom de etablerade partier som förespråkar generös invandring kan förstå eller ens relatera till. De som bor i dessa utsatta områden lever enligt honom ofta i utanförskap, bidragsberoende och kriminalitet samtidigt som de kommer från släktbaserade kulturer.
– Det var det idag så invandrarvänliga och liberala Centerpartiet som en gång i tiden uppfann “kohandeln”, säger Bali och relaterar till centerns tidigare historia då de på landsbygden var ett “släktparti” av bönder:
– När grupper får släktbandslojalitet blir de xenofoba och litar inte på främlingar och kanske är det på grund av detta arv Centerpartiet en gång var så främlingsfientliga. 
– Detta rådde de bot på genom att välkomna Yüksel som de senare uteslöt.
Bali berättar att i arabvärlden röstar de efter etnoreligiösa linjer. 
Han drar även paralleller till USA: 
– Det är inte så många kandidater i USA  som raggar “svenskröster”, det är helt andra dimensioner som styr i USA, den största minoriteten i Sverige skulle vara irakier och de kommer knappt upp i två procent. 

Många utmaningar

Bali berättar att det är svårt att organisera och starta ett parti. Dessutom är det svårt att idag hitta folk som vill engagera sig politiskt och på så vis kan “klaner” kidnappa vissa avdelningar i ett etablerat parti. 
– I flera medelstora kommuner har invandrare engagerat sig i Miljöpartiet. Om 50 släktingar röstar så styr de hela partiet tillsammans med sina polare. Socialdemokraterna har löst det med att så länge de får lite uppdrag så får partiet tillgång till deras röster, så kohandel finns definitivt i svensk politisk kultur.
För att råda bot på de skenande socialbidragskostnaderna för kommunerna ser Bali delvis positivt på Kristdemokraternas förslag med statlig dagpenning och hårda krav, men han tror det blir svårt att sätta den press som krävs på individen.
– Först måste vi stänga av kranen, flödet av nya invandrare, så att vi i lugn och ro kan komma fram till hur vi ska integrera, assimilera och försörja de som redan är här, de frågorna löser vi inte endast med en ny statlig “dagpenning”. 
Bali menar att riksdagen i dessa frågor trampar vatten: 
– Vi måste bestämma oss om vi ska använda skurmopp eller hushållspapper när det redan är en översvämning. 
Det som oroar honom mest just nu förutom coronaviruset är den låga svenska tillväxten.
– Sverige har den lägsta tillväxten per capita i Europa, detta håller inte om vi ska få alla nyanlända i jobb, vilket är den enskilt viktigaste frågan för en lyckad integration, avslutar Hanif Bali. 
R​OBIN OLSSON

“Behovet av själavård är gigantiskt”

Den psykiska ohälsan har ökat markant de senaste åren. Det gäller även inom kristna kretsar och läkare Morgan Lundell efterlyser fler själavårdare i kyrkorna för att minska ohälsan. – Vi behöver fler “lekmanna-fältsjukvårdare”, som kan ge första hjälpen i våra kyrkor. Det behövs innan någon är dödligt sjuk i sin psykiska ohälsa, säger Morgan Lundell till Inblick.

Den psykiska ohälsan ökar inom alla grupper i Sverige, bland unga, gamla och bland män och kvinnor. 2018 tog 1 268 personer sitt liv, varav 886 män och 382 kvinnor.
Morgan Lundell är distriktsläkare och kognitiv beteendeterapeut med psykisk ohälsa som profil. Han är också diakon och arbetar med att utbilda i själavård på nationell nivå och möter många som mår dåligt. 
– Även som kristna drabbas vi av psykisk ohälsa, berättar Morgan och pekar på Elia i Bibeln. 
– Ena dagen stod Elia på Karmel och utmanade Baalsprofeterna. Dagen efter gick han ut i öknen, satte sig under ginstbusken, isolerade sig och önskade sig döden. 
Morgan säger att det är vanligt att deprimerade isolerar sig och att det då är viktigt att hjälpa den som mår dåligt att bryta det mönstret. 
– Många deprimerade kristna orkar inte gå till gudstjänst. De vill inte få frågor som: Hur mår du? Varför har du inte varit här på länge? 
– De vill inte blottlägga sig och tycker det är skamset att vara deprimerad som kristen. 
Morgan refererar till internationella undersökningar som visar att den psykiska ohälsan är tre gånger större hos människor i de karismatiska kyrkorna än övriga kyrkor. Han har flera förklaringar till varför det är så. En är att karismatiska församlingar drar till sig mer trasiga människor. 
– En annan orsak är att det där också predikas mer att om du har en hängivenhet till Gud så försvinner problemen. Detta innebär att många tiger istället för att öppna upp sig. 

“Sök upp dem”

Att tiga om sina problem är ingen lösning, enligt Morgan. Och det räcker inte heller bara att be för dem som mår dåligt. 
– Det är viktigt att inte bara be för dem utan också söka upp dem. Vi brottas ibland med tro och tvivel. Pratar vi tro så växer tron, men är vi tysta om tvivlet så växer också tvivlet.
Morgan berättar att den som mår dåligt ibland ser sig som en belastning för församlingen och inte känner sig älskad. Då är det viktigt att vara kärleksfull i sitt bemötande och ändå bry sig. 
– Det är ändå viktigt att våga ställa frågan: Hur mår du? 
– Får du ingen respons, behöver du som medmänniska ändå inte ge dig utan ringa och föreslå en kopp kaffe eller en promenad. 
Morgan märker att det är ungefär samma frågor som människor brottas med oavsett om personen är kristen eller ej. 
– I ett själavårdssamtal med kristna eller i ett KBT-samtal med icke troende märker jag att det ofta är samma frågor som man brottas med. Allt från relationer till andra livsomständigheter. Sedan vet många att jag är kristen.
För Morgan är det inte viktigt med en titel för att kunna hjälpa människor. 
– En bra titel eller utbildning är inte alltid nödvändig. Vi behövs alla.

Bygger upp själavård 

Han är med och bygger upp ett själavårdsnätverk för Pingst Jönköping och ett själavårdsteam i Habo. För att hinna med har han dragit ner på arbetstiden inom vården. 
– Med min bakgrund känner jag att jag vill betala tillbaka vad jag fått lära mig. Därför har jag dragit ner min arbetsinsats inom vården.
– Många människor ute i församlingarna har dessa gåvor, som är viktiga att upptäcka. Kan jag vara med och utrusta dem med lite själavårdsutbildning och grunder i samtalsmetodik, så är jag glad.  
Själavårdsteamen ska sedan vara till hjälp för medlemmarna i församlingen, men också för människor ute i samhället. 
Att kunna lyssna och leva sig in i en annan persons situation är viktigt för en själavårdare och terapeut. 
– Som terapeut är det viktigt att vara empatisk och inlyssnande. Det är viktigt att personen får tala färdigt. 
– Vänta helst några sekunder extra. Då blir det som ett självspelande piano, där svaren kommer av sig självt. Ängeln som kom till Elia anklagade inte utan sa bara: ”Elia, stig upp och ät annars blir vägen för lång för dig.”

Den drabbade i centrum

Att blanda in egna upplevelser eller känslor fungerar inte, utan det är den drabbade som ska vara i centrum. 
– Terapeuten eller själavårdaren ska aldrig säga: “Det här har jag varit med om”. Då lämnar man den drabbades situation och blandar in sin egen. 
En själavårdare måste också kunna lyssna utan att fördöma och moralisera. Det är också viktigt att som själavårdare veta sina begränsningar. 
– Det är viktigt att inse att man inte behärskar ett visst kompetensområde, då det ibland kan vara sjukvård som behövs. 
Ibland är det svårt för Morgan att skaka av sig sina klienters problem, men det ska han helst inte visa. 
– Det är speciellt svårt när människor drabbats av tragiska händelser som till exempel när någon förlorat ett barn. Även om Bibeln uppmanar oss att gråta med dem som gråter, så kan det bli svårt i mitt fall då personen inte vill berätta vidare i rädsla för att tynga ner mig. Min roll är att lyssna. 

Hjälper nationellt

Morgan har fått en förfrågan av Pingströrelsen om att hjälpa till att stärka upp själavården nationellt genom och skapa själavårdsteam och själavårdsnätverk. 
– Bakgrunden är att jag startade själavårdsteam i Pingstkyrkan Jönköping för 15 år sedan, då jag bodde där. För ett år sedan fick jag vara med att bilda motsvarande team i Pingstkyrkan Habo, där jag bor nu och är församlingstjänare, diakon. 
Uppdraget är att hjälpa lokala församlingar inom alla samfund att bygga själavårdsteam och bygga själavårdsnätverk regionalt inom Pingströrelsen. Dessa regionala nätverk bildar i sin tur Nationellt själavårdsnätverk inom Pingst. Under sina församlingsbesök ser han stora behov av själavård. 
– Det är ett eftersatt område och behovet är gigantiskt.
Han betonar vikten av att inte framstå som from och präktig för att få en bra kontakt med människorna. 
– Vi måste våga berätta sanningen om oss själva. Frank Mangs var en person som bitvis under sitt liv led av psykisk ohälsa, men som ändå nådde in i djupet hos många människor i Skandinavien, tack vare sin öppenhet och ärlighet. 
– När Jesus mötte den samaritiska kvinnan var han trött och bad kvinnan om vatten. Tack vare sin trötthet fick han kontakt och detta samtal fick stora konsekvenser för hela byn. 
Morgan menar att Gud kan använda alla oavsett hälsotillstånd. 
– Även om någon lider av psykisk ohälsa och trötthet, ska den personen  inte känna sig fördömd. Gud använder oss ändå i mötet med andra människor.
K​JELL ANDERSSON / MONIKA EKSTRÖM

Fem orsaker till psykisk ohälsa enligt Morgan Lundell

Att så många lider av ångest, depression och självmordstankar beror enligt Morgan Lundell på fem viktiga faktorer. 

1. Stress och otillräcklighet

Stress handlar inte bara om att ha mycket att göra, utan just att vara otillräcklig och aldrig hinna med det man önskar. Hur ska man förverkliga sig själv? Hur ska man uppnå lycka? Människor jagar det de inte har.

2. Jämförelse på sociala medier

De sociala medierna har idag medfört att man jämför sig med i stort sett alla över hela jorden. Det finns alltid någon, som har lyckats bättre eller ser lite bättre ut och så vidare. 
Detta påverkar speciellt ungdomar som jämför sig med andra hela tiden. Dels vill man vara unik, dels vara som alla andra. Där uppstår det en konflikt.

3. Ökad individualismen

Föreningslivet och kyrkolivet har idag dalat mycket. Idag värnar man mycket om sig och sitt, vilket medfört att många blir ensamma, speciellt de äldre.

4. Många intryck 

Om man idag läser en dagstidning från början till slut får man lika mycket information som en 1600-talsmänniska fick under hela sin livstid. Våra hjärnor och själar är skapade för att leva i mer frihet och i naturen.

5. Generna styr till 50 procent

Till 50 procent är det generna som styr. Det vill säga hur vi är funtade som människor.
KJELL ANDERSSON