Category Archives: Samhälle

– Sovjet låg bakom Palme-mordet

”Statsminister Palme mördad igår kväll – händer 10 dagar efter det att jag den 18 februari inlämnade min avskedsansökan till UD på grund av de omstridda förhandlingarna om Vita zonen”, skriver Bo Theutenberg i den femte och sista volymen av ”Dagbok från UD” där Palme-mordet står i fokus.

Åtta års intensivt arbete med att ge ut Bo Theutenbergs noggrant dokumenterade dagboksanteckningar är nu fullbordat. I centrum för allmänhetens intresse står författarens beskrivning av händelseförloppet kring Palme-mordet. I boken, som kommer ut den 15 juni, slår han fast att Palme undanröjdes av Sovjetunionen därför att de menade att han till slut ”svek dem”.
– Sovjetunionen hoppades på Palmes hjälp att ”neutralisera NATO” – men fick ingen hjälp, vilket sågs som ett ”oacceptabelt dubbelspel” av Ryssland, konstaterar han och beskriver Palmes omgivning som en tämligen homogen skara av vänsterideologiskt orienterade personer.
– De kom att styra polisutredningen och avleda från känsliga spår. Entouraget kring Palme hade alltför stort egenintresse för att låta polisutredningen initieras och löpa enligt vanliga polisiära regler vid brottsundersökningar, fortsätter Bo Theutenberg.

Unik insyn

Vid tiden för mordet hade han en helt central och alldeles unik insyn. Som folkrättsexpert, diplomat, militärstrateg och professor kunde Bo Theutenberg vid tiden för mordet inhämta information via flera centrala arenor, samma arenor som han själv agerade utifrån. Han var därmed både ett centralt vittne och en huvudaktör vid tiden för mordet. Bo Theutenberg hade helt enkelt en viktig roll i den utrikes-, försvars-, och säkerhetspolitiska maktsfärens toppskikt. Han beskriver volym fem som en ”hemsk och mycket obehaglig bok” som han helst hade velat undvika att någonsin behöva skriva.
– Den innehåller ohyggliga saker som man inte trodde skulle kunna hända i vårt land, men bevisligen har gjort det, säger Bo Theutenberg som skulle ha åkt med Palme till Moskva i april 1986.
– Även om det är ytterst obehagligt att dyka ner i alla de hemskheter som skedde kring mitt avsked från UD, anser jag att jag måste redogöra för vad jag vet för att bidra till en korrekt historieskrivning.

Sanningens minut

Bo Theutenberg menar att Palmes ställning som medlare Iran-Irak var mycket känslig. Det var även Bofors export av vapen och krut till Iran. Illegala krutleveranser med destination Iran stoppades plötsligt genom ingripande från svenska tullen alldeles före mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.
– Alltsammans var en enda STASI-kuliss, där inkomsterna från arrangemangen kring smugglingen emellertid var livsavgörande för DDR:s överlevnad som stat. Godsvagnar anlände via färjehamnarna eller via tågrälsen till DDR, där vagnar och material märktes om till nya destinationer, inte minst till Iran, säger Bo Theutenberg. Han påpekar att Palme möter irakiske ambassadören i Stockholm Mohammed Said Al-Sahaf på morddagen 28 februari 1986 och konstaterar att när såväl Sovjetledarna som Palmes omgivning tror att de ”rott Palme och de kärnvapenfria zonerna i Norden i hamn”, gäckar han dem och visar NATO-kortet.
– För DDR:s del var det närmast en statsbankrutt som väntade om den omfattande vapensmugglingen bland annat till Iran skulle komma att stoppas. Den var livsviktig för DDR:s överlevnad.

Felaktig KGB-etikett

Lika känsligt var Bofors exportaffär 1985-1986 av 410 kanoner till Indien till ett värde av 8,4 miljarder kronor. Vid FN:s 40-årsfirande i New York i oktober 1985 förklarade Rajiv Gandhi för sin vän Olof Palme att svenska Bofors kunde få den stora ordern på haubitsar om 8 miljarder kronor om Bofors tog bort de s k mellanhänderna.
– Genom min tjänst på UD visste jag en hel del om Boforsaffärerna och deras upplägg samt hur det politiska kringsnacket gick, säger Bo Theutenberg, som menar att Olof Palme detroniserade Sovjetunionen som vapenleverantör till Indien och Mellanöstern. På ett möte i Damaskus hösten 1985 fattades därför beslutet att undanröja Palme.
– Jag måste som i sanningens namn säga att KGB-etiketten på Olof Palme är felaktig. Att han utmanade, gäckade och retade de båda supermakterna är helt klart men Palme var till sin död trogen det dubbelramade hemliga dokument från 1963 som fastlade det mycket nära försvarssamarbetet med USA och NATO-länder. Det nära försvarssamarbetet med USA kvarstod ännu vid tiden för mordet på statsminister Palme i februari 1986, fortsätter Bo Theutenberg.
– Insikten om USA:s och NATO:s centrala roll för Sveriges försvar övergav Palme aldrig, trots alla socialist-marxistiska piruetter.

Moment 22

Han beskriver ett moment 22 i Palmeutredningen där bevis från olagliga buggningar inte kunde användas i en rättegång. Säpos buggning avslöjar nämligen planerna som lades upp hösten 1985 i Damaskus som handlade om att mörda Palme. Ett buggat samtal av PKK-chefen i Sverige morgonen den 1 mars 1986 bevisar PKK:s inblandning i mordet, även om PKK inte höll i pistolen.
– Buggningen av KGB-mannen Vladimir Nezjinskijs våning jämte kringliggande uppgifter visar att det var Sovjetunionen och KGB som mördade eller deltog i mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986 – med hjälp en obskyr kurdisk gärningsman vid namn Latiff inom eller i närheten av PKK och Iran.
– Innehållet i ”buggningspärmarna” har jag verifierat på ett ur källkritisk synpunkt helt betryggande sätt, av källor helt oberoende av varandra, vilka får betraktas som förstahandskällor, då informationen kommer från originalhandlingar som källorna haft tillgång till.

KGB visste

– Den samstämmiga uppfattningen är att den enda slutsats som kan dras av uppteckningarna från vad som sades i Nezjinskijs lägenhet natten den 28 februari är att han och KGB visste att Palme skulle mördas. Han sitter och väntar på den extra nyhetssändningen som skall bekräfta detta! Och – när nyhetssändningen kommer säger han ”nu har det skett”, ”nu är han död”, ”alldeles solklart”, ”ingen tvekan”, säger Bo Theutenberg och fortsätter:
– Istället för att protestera mot Sovjet och KGB faller regeringen till föga för Sovjet och ”mörkar” affären även för svenska folket – de borgerliga partiledarna deltar i mörkläggningen av affären
– Regeringen, S-Partiet och UD stoppade allt som pekade på att Sovjetunionen och KGB var inblandade i mordet på statsminister Olof Palme – till stor skada och förfång för rikets säkerhet och utan hänsyn till medborgarnas ”rätt att få veta”. Eftersom Sovjetunionen upphörde som stat år 1991 menar Bo Theutenberg att det inte finns några skyddsvärda intressen att beakta i frågan om sovjetdiplomatbuggningen, mer än enbart intressen hos det socialdemokratiska partiet, eftersom mordet också visar på iranskt deltagande till följd av Olof Palmes roll som FN-medlare och samtidigt djupt berörd av de vapenaffärer han var inblandad i.
– Det riktiga hade givetvis varit att redan vid buggningsavslöjandet på mordnatten 28 februari 1986 ställa Sovjetunionen mot väggen för sitt fruktansvärda dåd. Som det nu blev, blev även mordet på Olof Palme ett led i Sveriges undfallenhet mot Sovjetunionen, en politik huvudsakligen styrd av en vänster-falang inom UD. Inte ens ett statsministermord kunde lösgöra Sverige från Sovjetunionens och KGB:s hårt hållna koppel.
– Det är alldeles fruktansvärt alltsammans!

Varför har du inte avslöjat vad du vet kring Palmemordet tidigare?

– Jag har inte ansett att det har varit möjligt. Det har funnits sekretess-aspekter som nu – när det har gått 35 år sedan Palmemordet och min avgång – har släppt. Det finns inga skyddsvärda intressen att längre ta hänsyn till – mer än möjligen ”politiska partiintressen”. Det är dessutom först nu som jag egentligen vågar, faktiskt.
– Jag var med som ett vittne och som en aktör kring händelserna som omgärdade Palmemordet. Ingen har varit intresserad av min berättelse. Man har istället demonstrativt försökt att underminera min ställning och försökt att få mig att vara passiv: ”Säg ingenting, gör ingenting!”.
– Ett av bokens huvudtema är att socialdemokratin gjorde allt för att tysta ned mig. Sanningen är för hemsk och för obehaglig. 
Att försöka att nedgradera och minimera Bo Theutenbergs unika diplomatiska erfarenheter, långvariga folkrättsliga kompetens och erkända akademiska meriter var nu inte så lätt. När hans tjänster i samband med Berlinmurens fall inte längre var eftertraktade i Sverige lämnade han landet och hjälpte istället Lettland i de folkrättsliga förhandlingarna med Moskva som ledde till Baltikums befrielse.

Sade upp sig till Schori

Första avskedsansökan lämnades till kabinettsekreterare Pierre Schori den 5 december 1985, strax efter Bo Theutenbergs återkomst från den andra hemliga sonderingsresan till Moskva den 19-21 november 1985 ang Vita zonen.
– Det är då som Schori tvingade bort mig som förhandlingsledare om Vita zonen – och de facto från min post som UD:s Folkrättssakkunnige, konstaterar Bo Theutenberg.
Avskedsansökan lämnades in med anledning av att han undergrävdes av UD i förhandlingarna med Sovjet om den svensk-sovjetiska gränsen i Östersjön. Den andra gången överlämnade han sin avskedsansökan till UD:s expeditionschef Håkan Berggren den 10 februari 1986. Det var 18 dagar innan Palmemordet. Båda dessa avskedsansökningar accepterades inte, den andra i ”Nationens intresse”. Den tredje och sista avskedsansökan lämnades in den 11 februari 1987 till utrikesminister Sten Andersson personligen. Theutenberg lämnade sedan formellt posten som UD:s Folkrättssakkunnige den 27 februari 1987, då han ungefär samtidigt utnämndes till ÖB:s folkrättslige rådgivare. Bo Theutenberg hade sedan sommaren 1976 tjänstgjort i olika former på OP2, sektion 2 i Operationsledningen, som på den tiden motsvarade dagens militära underrättelsetjänst MUST.
– När mordet skedde hade jag i princip sagt adjö till UD och hade åkt ned till mina föräldrars gäststuga i Trollhättan. Klockan sju på morgonen kom min pappa och knackade på rutan och sade: ”Sätt på radion!”.
– Då hade man precis tvingat bort mig från förhandlingarna med ryssarna. Jag var ju hårdnackad och hade i hemlighet – på Palmes uppdrag – varit i Moskva både i juni och november 1985. Min inställning var att ”inte ge bort en millimeter” medan Schori var beredd att ge bort hälften.
Theutenberg företrädde Palmes linje. I januari 1986 skulle Theutenberg med Palmes stöd åka med Schori till Moskva. Det ville inte Schori, som istället åkte ensam. Därav Theutenbergs andra avskedsansökan.

Nära ÖB

– När jag tjänstgjorde på ambassaden i Moskva åren 1974-1976 beslutade överbefälhavare (ÖB) Stig Synnergren att jag skulle överföras från incidentberedskapen till OP 2. Sedan blev jag major och ÖB:s folkrättslige rådgivare och satt intill ÖB Lennart Ljung hela tiden. Han anlitade mig i många sammanhang i Försvarsstaben.
– OP2 tillhör det superhemligaste som finns i Sverige. Det tillhör underrättelsetjänsten och är omgärdat med stor sekretess. 
Bo Theutenberg började som fänrik i flygvapnets reserv och kom sedan till indicentberedskapen som bevakade rikets gränser. Där blev han intresserad av folkrätt, vilket lade grunden för hans folkrättsliga karriär.
– Det här med territorium, ingripande, territorialhav, kränkningar och suveränitet var centrala begrepp i indicentberedskapen. Hela det här temat om suveränitet i hav och i luftrum, vilket var ämnet för min doktorsavhandling, grundlades när jag var ung kadett i flygvapnet 1962 och sedan fänrik från 1965, förklarar han.
Bo Theutenberg började föra noggrann dagbok när han var 16 år. Hans dagboksanteckningar låg länge i en låda. Folkrättsexperten menar att vänsterflanken inom socialdemokratin har kidnappat Palmes eftermäle och gjort honom mer vänsterradikal än han i själva verket var.
– Palme värnade Sveriges integritet och ville ha ett starkt försvar, konstaterar han.

Palmeutredning tar beslut

Bo Theutenberg noterar att chefsåklagare Krister Petersson av en händelse kommer att fatta beslut i åtalsfrågan i Palmeutredningen den 10 juni.
– Det är en ren tillfällighet att detta råkar sammanträffa. Det här är ju avslutningsvolymen på ”Dagbok från UD”, en serie som jag har jobbat med sedan år 2012. Att det sensationella skulle inträffa att en åklagare meddelar att han efter 34 år ska besluta angående Palmemordet, det fanns ju inte på kartan när planeringen för utgivningen av volym nummer fem gjordes.
– Det var helt otänkbart att en åklagare skulle gå ut – eller ens våga att gå ut – så här 34 år efter mordet, med beskedet att det skulle bli ett avslut i Palme-utredningen. Jag bedömde något sådant som helt otänkbart när jag började skriva mina dagböcker, fortsätter han och konstaterar att inte ens en åklagare har haft tillgång till alla de källor som han själv hade på grund av de positioner han befann sig i.

RUBEN AGNARSSON

ruben@inblick.se

Fler fortsätter jobba efter 65

INBLICK: Enligt en färsk undersökning från Arbetsmiljöverket väljer allt fler att fortsätta jobba efter att de har fyllt 65. Antalet arbetande pensionärer har ökat med 36 procent den senaste femårsperioden. – När jag fyllde 65 år bjöd jag in mina vänner till ett “protestmöte” mot att jag skulle tvingas till ofrivillig pensionering och inaktivitet, berättar Siewert Öholm.
Continue reading

– Jag är övertygad om att vi kan komma in i riksdagen

Det nybildade partiet Nyans, som av politiska bedömare anklagas för att vara ett islamistiskt parti, satsar stort på att ta plats i kommunfullmäktige i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i riksdagen i valet 2022. – Jag är övertygad om att vi kan komma in riksdagen, med hjälp av Malmökretsen, om vi kan fixa de ekonomiska förutsättningarna. Det kräver en del pengar att vara med i valrörelsen, skriver partiets ordförande Mikail Yüksel i ett mejl till Inblick.

Partiet Nyans bildades i höstas med den höga målsättningen att i valet 2022 ta sig in i såväl kommunfullmäktige i ett flertal kommuner i landet samt ta plats i riksdagen. Partiordförande Mikail Yüksel säger sig vara övertygad om att Nyans kommer lyckas med detta.
– I Göteborg behöver vi 8 000 röster, i Malmö 4 000 och i Stockholm 12 000 för att komma in i kommunfullmäktige. Det tror vi inte är några problem. Jag är övertygad om att vi kan komma in riksdagen, med hjälp av Malmökretsen, om vi kan fixa de ekonomiska förutsättningarna. Det kräver en del pengar att vara med i valrörelsen, skriver Mikail Yüksel i ett mejlsvar till Inblick.

Vilka kommunfullmäktige förutom i storstäderna satsar ni på att komma in i?
– Bland annat Växjö, Skurup, Sigtuna, Borås, Norrköping.
Inblick har i tidigare artiklar berättat om partiet Nyans, som av många politiska bedömare anklagas för att vara ett islamistiskt parti. Mikail Yüksel var inför valet 2018 Centerpartiets toppnamn på riksdagslistan i Göteborg. Men när det avslöjades att han haft kontakter med den islamistiska turkfascistiska terrorrörelsen Grå Vargarna uteslöts han ur partiet. Nu har han startat ett eget parti som han hoppas kunna ta sig in i riksdagen tillsammans med.
Just nu pågår ett grundläggande arbete med att bygga upp partiet. Yüksel och hans medarbetare har arrangerat informationsmöten i olika städer i Sverige, senast hölls ett sådant möte i Malmö den 7 mars. Syftet med dessa möten är att starta upp lokalavdelningar på de platser där mötena hålls. Nästa steg på vägen för partiet Nyans är att hålla sin första partistämma i november, då en partiledare och en styrelse kommer att utses. Dessutom kommer stadgar att antas och partiprogrammet att klubbas igenom.

Var någonstans på den politiska höger- vänsterskalan finns partiet Nyans?
– Absolut i mitten.

Tänker ni samarbeta med några andra partier i riksdagen? Vilka i så fall?
– Det är för tidigt att säga men vi är öppna för dialog.

Hur finansieras partiet Nyans?
– Genom medlemsavgifter och donationer.
I en intervju med Dagens Opinion (DO) berättar Yüksel att hans parti tänker anlita en pr-byrå för att nå målet att ta plats i riksdagen.
– Löser det sig ekonomiskt tänker jag att vi ska jobba med en pr-byrå som kan hjälpa oss in i riksdagen, säger han till DO.

Islamistisk agenda

Nyans har av politiska bedömare anklagats för att föra en islamistisk agenda, något som Mikail Yüksel förnekat i flera intervjuer. Den moderate riksdagsmannen Hanif Bali har i en intervju med Inblick jämfört partiet Nyans profil med det högerextrema partiet Alternativ för Sverige (AfS), som består av utkastade sverigedemokrater, och dömde ut partiets chanser att ta sig in i riksdagen. AfS fick endast 
20 000 röster i det senaste valet. Bali sade sig bli överraskad om Nyans får mer än 10 000 röster i nästa riksdagsval.
– Det finns inte en tillräckligt homogen röstmassa som kan tänka sig rösta på Nyans, sade Hanif Bali i intervjun med Inblick.

Vad säger ni till de som kritiserar er och menar att ni har lika liten chans att nå riksdagen som Alternativ för Sverige och Feministiskt Initiativ?
– Det ser man först på valdagen men vi har inte bråttom. Det är ett långsiktigt arbete, skriver Mikail Yüksel i sitt mejlsvar till Inblick.

Vad tror ni är lösningen på det utanförskap som många invandrare och flyktingar upplever i Sverige?
– Det beror på vad man menar med utanförskap. Det finns en uppenbar diskriminering i samhället som gör att vissa grupper väljer att isolera sig. Det bör vi börja med. 

Hur många medlemmar har ni just nu?
– Några hundra. 

Kommer ni att ha en partiledare eller göra som Miljöpartiet och ha två stycken?
– Tanken är att ha en partiledare. Men det kan också bli något nytt som inget annat parti har. Det håller vi gärna för oss själva än så länge. 

Fokuserar ni på någon speciell invandrargrupp?

– Det är ingen hemlighet att vi vill värna religionsfriheten med särskilt fokus på muslimer, avslutar Mikail Yüksel.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se 

Sofia Alvarez Otarola: Det tog ett tag innan jag var fri från missbruket

Sofias pappa var missbrukare och föräldrarna skildes när hon var i tonåren. Det krossade henne totalt. Tonårstiden var turbulent. – Jag började röka och dricka helt öppet med mina kompisar. Mitt självförtroende var i botten. Jag bara följde med strömmen och befann mig i en destruktiv och kriminell miljö, berättar Sofia för Inblick.

Sofia Alvarez Otarola är 25 år och har rötter i Sydamerika. Hennes mamma kommer från Chile, men familjen har levt större delen av livet i Sverige. Sofia föddes i Uppsala, men som barn bodde familjen i en by i Västergötland. När Sofia var i femårsåldern flyttade familjen till Stockholm där hon växte upp.
Föräldrarna skildes när hon var i tonåren och det krossade henne totalt. Sofias pappa var missbrukare och hon minns nästan inget av barndomen.
– Min pappa var missbrukare och detta påverkade vår familj väldigt negativt. Jag har nästan inga dåliga minnen av min barndom, berättar Sofia.
– Jag tror jag har trängt bort mycket, men jag minns det som var bra, fortsätter hon.
Sofia har aldrig tyckt om skolan eftersom hon kämpade med dyslexi som gjorde hennes inlärning svårare. Skolan var inte en trygg plats för Sofia och detta påverkade hela hennes skolgång.
– När jag var liten hade jag också epilepsi. När det blev för stor press svimmade jag och fick kramper. Detta påverkade mig också så klart när jag var barn.

Dramatisk tid

När Sofia hade fyllt 16 år skildes sig hennes mamma och pappa. Detta blev en dramatisk tid för henne.
– Vi tillhörde en kristen församling och pappa var med i början när jag var liten, men han var aldrig överlåten till Jesus.
– Pappa lade skulden för skilsmässan på Gud och menade att det var han som splittrat oss. Jag påverkades av det och blev också arg på Gud för det som skedde.
Under skilsmässotiden åkte Sofia och hennes mamma till Spanien på semester och efter någon månad flyttade föräldrarna isär.
Flytten till en ny mindre lägenhet och all turbulens gjorde att Sofia mådde allt sämre. Hon ville bara fly och orkade inte möta sig själv och sina känslor. Mamman som fortfarande höll fast vid sin tro blev ett hot mot Sofia eftersom hon var så besviken på Gud. Problemen med skolan blev bara större och hon tappade kontrollen helt över sin vardag.
– Pappa lät oss inte vara ifred första tiden, han kunde komma full och banka på vår dörr på kvällarna. Om han fick syn på mig när jag satt på bussen, kom han och slog på rutan där jag satt.
– Jag började fördriva dagarna på plattan i Stockholm. Jag gick till skolan men kom alltid försent och på kvällarna kom jag inte hem utan bodde ute eller hos kompisar.
Sofia började dricka och hamnade i en kriminell miljö.
– Jag började röka och dricka helt öppet med mina kompisar. Mitt självförtroende var i botten.
– Jag bara följde med strömmen och befann mig i en destruktiv och kriminell miljö.
Sofias mamma Valeria bad och kämpade för sin dotter. Det var många konflikter mellan mor och dotter. Denna kamp pågick under cirka ett års tid. Sofia kom inte hem på kvällarna och mamma bad.
– Mamma och jag kunde träffas bara en kort stund, men så fort hon började tala om Gud eller att vi skulle be, slog jag bakut.
– Jag skakade i hela kroppen när Gud kom på tal, och jag kunde inte vara kvar hemma utan flydde ut.

Flytten till Uppsala

Sofia skulle åka till Uppsala för att besöka sina släktingar i december 2012. Mamma Valeria hade tagit ett beslut för att få bort sin dotter från den miljö hon befann sig i. Hon hade arrangerat en flytt som skedde under tiden Sofia besökte släktingarna.
– Jag var på besök hos mina kusiner och då kom flyttlasset. Jag visste ingenting. Jag tror att mamma helt enkelt fått nog och ville få bort mig från Stockholm.
– Det var jobbigt att komma till Uppsala, allt var så annorlunda. Jag slutade gymnasiet i Stockholm och fick börja i Uppsala istället. Tjejerna var liksom lite finare och jag var då en riktig gangsterbrud.
Sofia trivdes inte med programmet hon valt och slutade gymnasiet igen. Men började på ett nytt program som hon också fick sluta på grund av en knäskada. Det blev en besvikelse som gjorde att hennes självförtroende fick ännu en knäck. Hon fortsatte att dricka och alkoholen tog mer och mer plats i hennes liv. Efter sex år tog Sofia ändå till slut studenten efter att hon avslutat barn- och fritidsprogrammet.
– Det var viktigt för mig att få ta studenten eftersom jag misslyckats tidigare.
Mamma Valeria fortsatte att be och försöka påverka sin dotter att göra en total omvändelse.
– Vid ett tillfälle när jag var 18 år bad mamma för mig och min epilepsi försvann. Men det tog ännu en tid innan jag kapitulerade, berättar Sofia.
Hon arbetade på en restaurang där det dracks mycket. Det påverkade Sofia.
– Alla drack och festade bland mina arbetskamrater och kompisar. Det var en tuff miljö för mig så jag drack alldeles för mycket.
– Alla mina pengar gick åt till alkohol, jag hade ingen kontroll på mitt liv och till slut tröttnade jag och kom till besinning.

Orkade inte mer

– En kväll när jag varit ute och festat kom jag hem och kände att jag inte orkade mer.
Vändningen kom ganska drastiskt. Mamma och en vän till henne bad för Sofia. Då hände något nytt inom henne.
– Jag grät och grät och började tala i tungor, berättar Sofia.
Sofia jobbade kvar i restaurangen och kämpade med att säga nej till spriten och den gamla livsstilen.
– Det tog ett tag innan jag var helt fri från missbruket. Det var hela tiden en kamp inom mig att välja rätt.
– Mamma ville att jag skulle gå till kyrkan och få nya vänner där. Jag både ville och ville inte eftersom det var en ny miljö för mig.
En söndag skulle Sofia egentligen åka på en kryssning med sina arbetskamrater.
– Jag förstod att det inte var en bra ide för mig utan att kyrkan var det rätta alternativet. Efter en kamp inom mig valde jag att gå till kyrkan.
Den söndagen grät hon under hela predikan och efteråt sa Sofia ja till Jesus och bad frälsningsbönen.
Församlingen hon gick till heter E-church och där har hon stannat kvar.
– Som ganska ny i min tro fick jag följa med på missionsresor till Estland och Etiopien som verkligen blev ögonöppnare för mig. Jag såg vad Gud kan göra i människors liv.
– När jag bestämde mig för att vara kristen och följa Jesus har jag gått igenom processer som varit jobbiga.
På onsdagar är det bön i kyrkan och dit brukar hon gå.
– Jag har fått mycket förbön som hjälpt mig igenom många svåra saker och nu har jag fina kristna vänner. Jag vill inte tillbaka till det liv jag levde.

Vad är den största förändringen i livet för dig?
– Jag har fått självförtroende och en ny identitet. Jag behöver inte bära masker utan kan vara mig själv.
Sofia brinner nu för ungdomar. Hon vill vara med och stärka deras självbild och hjälpa dem att se sitt värde genom Guds ögon.
Sofia tror verkligen på bönens makt och kraft. Hon är själv ett resultat av mycket förbön. Mamma Valeria och många andra har bett för Sofia under lång tid och det har gett resultat.

Vad tycker du är viktigast för de anhöriga som ser sitt barn i en svår situation?
– Du som är förälder och ser ditt barn kämpa. Håll ut och sluta inte att be, för bönesvaret kommer säger Sofia.

EVA MARKLUND