DSCF9520-RK-567x378

Östgötagruppens bredd på Konstforum

Ett måleri av exceptionell klass

NORRKÖPING Tjuvstart. 19 konstnärer från Svenska Konstnärsförbundets nätverk Östgötagruppen visar upp sig strax innan konstsäsongen egentligen startar på allvar. Lysande färger och utsökta detaljer.

Några av konstnärerna är gamla bekanta, bland andra Margareta Brandin, Ronnny Knutsson och Ingemar Härdelin som ställt ut på Galleri mot Strömmen. Härdelin har rentav haft en separatutställning där.

Utställningen är ännu ett steg framåt för Svenska Konstnärsförbundets lokala grupp i Östergötland. Ronny Knutsson, för övrigt ordförande på riksnivå, vill jobba aktivt för medlemmarnas bästa, att arrangera gemensamma utställningar är ett sätt.

– Det ger mer till publiken med en samlingsutställning, tycker Ronny Knutsson.

Han guidar i den stora utställningen, där varje konstnär bidrar med en handfull verk, förutom den enda medverkande skulptören Inga Hillgren som får presentera ändå fler.

– Det lyfter hela rummet, säger han glatt.

Och det har han ju rätt i. Konstforums stora rum vinner på stående och liggande kvinnogestalter i brons, för att inte tala om den bronsgröna paprikan. I en fönsternisch strax intill ses ihåliga kvinnotorsoer i keramik.

 

Sonja Tolander, detalj
Detalj. Sonja Tolander har sammanfogat färg, remsor, bokstäver och kopparmynt. Bilden är bara en del av verket.

 

Svenska Konstnärsförbundet samlar utövande konstnärer, varav merparten gått andra vägar än in till och ut från Konsthögskolan.

– Jag tror på god konst hemma, vi står för mycket av brukskonsten i vårt land. Vi har kanske inte sådant som installationer utan mer folkbildningskonst, framhåller Ronny Knutsson.

Till folkbildningen hör att förstå att varje konstnär söker och utvecklar sitt eget uttryck. Ingen är den andra lik. Särskilt är ingen lik Hans Ströms reliefmålningar, som den med en man i hatt där brättet sticker ut rejält från målningens yta. Möjligen att det är lite som folkliga bilder skurna i trä.

Eller Sonja Tolanders collage, som på håll ger ett grafiskt intryck men vid närmare påseende är gjorda i blandteknik, med remsor och och ett och annat gammalt kopparmynt. Ett värde som varar.

Ett måleri av exceptionell klass är Rolf U Karlssons, vars lysande landskap bygger på horisontella och vertikala linjer som korsar varandra, inte stramt utan högst levande.

 

Marie Åkerlund
Detalj. Skickligt antyder palettkniven kjolens mjuka lyftning i Marie Åkerlunds målning.

 

Från Finspång kommer John Arvidsson som i sitt naturmåleri arbetar med starka färger som han lägger till med små små streck, inte olikt garnbroderi. En svart skogstjärn omgiven av vårgrönska lockar ögat.

Marie Åkerlund, bosatt i Lotorp utanför Finspång, söker inspirationen i fantasins värld. Barn, unga kvinnor och änglar, med rena ansikten vistas i stämningsfulla miljöer. Jag lägger märke till skickligt antydda kjolar. Ändå är det ett stort porträtt i svart och vitt jag fastnar för, en tankfull kvinna vilar ansiktet i sina händer.

I Skärkind bor Elsa-Maria Nillroth som arbetar i blandteknik. Jag tycker om New Yorks Brooklynbro i rivig akvarell. Brobyggare är också frimärkena som klistrats fast.

Fyra utställare är bosatta i Norrköping. Ronny Knutsson drar åt det abstrakta hållet i sina fantasiväckande landskap.

– Jag arbetar med naturen som utgångspunkt men målar inte av. Det räcker med en bild fångad i flykten, från ett tågfönster, för att sätta igång något, säger Ronny Knutsson.

Han låter måleriet ta sin tid. Med flera verk på gång, att växla mellan, kan det ta månader att söka, måla, rinna, måla över, och hitta den punkt då det känns klart.

 

Lena Svedjeholm
Installation. Lena Svedjeholms välfyllda sexdelade målning där hällristningsfigurerna till slut kliver utanför och tar gestalt i smide.

 

Margareta Brandin, som är en flitig utställare har ständigt utvecklat sitt måleri. Nu har de små ostbågeliknande formerna, som hon visat senaste året, växt. En blå himmel kan anas i ett verk, rumsantydningar i ett annat (och jag som trott att det handlat om hjärnsubstans eller något kemiskt).

Anna-Stina Gerdin målar djur i sammetsnatt, åtminstone är det djur. Går jag nära är måleriet fyllt av abstrakta detaljer, ett mikrokosmos.

Lena Svedjeholm fyller också sina målningar – var och en sin egen värld – med detaljer. I och mellan de större motiven syns små av liknande slag.

Och vadå inga installationer? Svedjeholms Himmelstalundsinspirerade sexdelade målning med tillägg i smide i Studion är en installation om något.

Övriga konstnärer, om ej nämnda, är också värda ett besök!

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

http://www.kultursidan.nu

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>