Sofia Alvarez Otarola: Det tog ett tag innan jag var fri från missbruket

Sofias pappa var missbrukare och föräldrarna skildes när hon var i tonåren. Det krossade henne totalt. Tonårstiden var turbulent. – Jag började röka och dricka helt öppet med mina kompisar. Mitt självförtroende var i botten. Jag bara följde med strömmen och befann mig i en destruktiv och kriminell miljö, berättar Sofia för Inblick.

Sofia Alvarez Otarola är 25 år och har rötter i Sydamerika. Hennes mamma kommer från Chile, men familjen har levt större delen av livet i Sverige. Sofia föddes i Uppsala, men som barn bodde familjen i en by i Västergötland. När Sofia var i femårsåldern flyttade familjen till Stockholm där hon växte upp.
Föräldrarna skildes när hon var i tonåren och det krossade henne totalt. Sofias pappa var missbrukare och hon minns nästan inget av barndomen.
– Min pappa var missbrukare och detta påverkade vår familj väldigt negativt. Jag har nästan inga dåliga minnen av min barndom, berättar Sofia.
– Jag tror jag har trängt bort mycket, men jag minns det som var bra, fortsätter hon.
Sofia har aldrig tyckt om skolan eftersom hon kämpade med dyslexi som gjorde hennes inlärning svårare. Skolan var inte en trygg plats för Sofia och detta påverkade hela hennes skolgång.
– När jag var liten hade jag också epilepsi. När det blev för stor press svimmade jag och fick kramper. Detta påverkade mig också så klart när jag var barn.

Dramatisk tid

När Sofia hade fyllt 16 år skildes sig hennes mamma och pappa. Detta blev en dramatisk tid för henne.
– Vi tillhörde en kristen församling och pappa var med i början när jag var liten, men han var aldrig överlåten till Jesus.
– Pappa lade skulden för skilsmässan på Gud och menade att det var han som splittrat oss. Jag påverkades av det och blev också arg på Gud för det som skedde.
Under skilsmässotiden åkte Sofia och hennes mamma till Spanien på semester och efter någon månad flyttade föräldrarna isär.
Flytten till en ny mindre lägenhet och all turbulens gjorde att Sofia mådde allt sämre. Hon ville bara fly och orkade inte möta sig själv och sina känslor. Mamman som fortfarande höll fast vid sin tro blev ett hot mot Sofia eftersom hon var så besviken på Gud. Problemen med skolan blev bara större och hon tappade kontrollen helt över sin vardag.
– Pappa lät oss inte vara ifred första tiden, han kunde komma full och banka på vår dörr på kvällarna. Om han fick syn på mig när jag satt på bussen, kom han och slog på rutan där jag satt.
– Jag började fördriva dagarna på plattan i Stockholm. Jag gick till skolan men kom alltid försent och på kvällarna kom jag inte hem utan bodde ute eller hos kompisar.
Sofia började dricka och hamnade i en kriminell miljö.
– Jag började röka och dricka helt öppet med mina kompisar. Mitt självförtroende var i botten.
– Jag bara följde med strömmen och befann mig i en destruktiv och kriminell miljö.
Sofias mamma Valeria bad och kämpade för sin dotter. Det var många konflikter mellan mor och dotter. Denna kamp pågick under cirka ett års tid. Sofia kom inte hem på kvällarna och mamma bad.
– Mamma och jag kunde träffas bara en kort stund, men så fort hon började tala om Gud eller att vi skulle be, slog jag bakut.
– Jag skakade i hela kroppen när Gud kom på tal, och jag kunde inte vara kvar hemma utan flydde ut.

Flytten till Uppsala

Sofia skulle åka till Uppsala för att besöka sina släktingar i december 2012. Mamma Valeria hade tagit ett beslut för att få bort sin dotter från den miljö hon befann sig i. Hon hade arrangerat en flytt som skedde under tiden Sofia besökte släktingarna.
– Jag var på besök hos mina kusiner och då kom flyttlasset. Jag visste ingenting. Jag tror att mamma helt enkelt fått nog och ville få bort mig från Stockholm.
– Det var jobbigt att komma till Uppsala, allt var så annorlunda. Jag slutade gymnasiet i Stockholm och fick börja i Uppsala istället. Tjejerna var liksom lite finare och jag var då en riktig gangsterbrud.
Sofia trivdes inte med programmet hon valt och slutade gymnasiet igen. Men började på ett nytt program som hon också fick sluta på grund av en knäskada. Det blev en besvikelse som gjorde att hennes självförtroende fick ännu en knäck. Hon fortsatte att dricka och alkoholen tog mer och mer plats i hennes liv. Efter sex år tog Sofia ändå till slut studenten efter att hon avslutat barn- och fritidsprogrammet.
– Det var viktigt för mig att få ta studenten eftersom jag misslyckats tidigare.
Mamma Valeria fortsatte att be och försöka påverka sin dotter att göra en total omvändelse.
– Vid ett tillfälle när jag var 18 år bad mamma för mig och min epilepsi försvann. Men det tog ännu en tid innan jag kapitulerade, berättar Sofia.
Hon arbetade på en restaurang där det dracks mycket. Det påverkade Sofia.
– Alla drack och festade bland mina arbetskamrater och kompisar. Det var en tuff miljö för mig så jag drack alldeles för mycket.
– Alla mina pengar gick åt till alkohol, jag hade ingen kontroll på mitt liv och till slut tröttnade jag och kom till besinning.

Orkade inte mer

– En kväll när jag varit ute och festat kom jag hem och kände att jag inte orkade mer.
Vändningen kom ganska drastiskt. Mamma och en vän till henne bad för Sofia. Då hände något nytt inom henne.
– Jag grät och grät och började tala i tungor, berättar Sofia.
Sofia jobbade kvar i restaurangen och kämpade med att säga nej till spriten och den gamla livsstilen.
– Det tog ett tag innan jag var helt fri från missbruket. Det var hela tiden en kamp inom mig att välja rätt.
– Mamma ville att jag skulle gå till kyrkan och få nya vänner där. Jag både ville och ville inte eftersom det var en ny miljö för mig.
En söndag skulle Sofia egentligen åka på en kryssning med sina arbetskamrater.
– Jag förstod att det inte var en bra ide för mig utan att kyrkan var det rätta alternativet. Efter en kamp inom mig valde jag att gå till kyrkan.
Den söndagen grät hon under hela predikan och efteråt sa Sofia ja till Jesus och bad frälsningsbönen.
Församlingen hon gick till heter E-church och där har hon stannat kvar.
– Som ganska ny i min tro fick jag följa med på missionsresor till Estland och Etiopien som verkligen blev ögonöppnare för mig. Jag såg vad Gud kan göra i människors liv.
– När jag bestämde mig för att vara kristen och följa Jesus har jag gått igenom processer som varit jobbiga.
På onsdagar är det bön i kyrkan och dit brukar hon gå.
– Jag har fått mycket förbön som hjälpt mig igenom många svåra saker och nu har jag fina kristna vänner. Jag vill inte tillbaka till det liv jag levde.

Vad är den största förändringen i livet för dig?
– Jag har fått självförtroende och en ny identitet. Jag behöver inte bära masker utan kan vara mig själv.
Sofia brinner nu för ungdomar. Hon vill vara med och stärka deras självbild och hjälpa dem att se sitt värde genom Guds ögon.
Sofia tror verkligen på bönens makt och kraft. Hon är själv ett resultat av mycket förbön. Mamma Valeria och många andra har bett för Sofia under lång tid och det har gett resultat.

Vad tycker du är viktigast för de anhöriga som ser sitt barn i en svår situation?
– Du som är förälder och ser ditt barn kämpa. Håll ut och sluta inte att be, för bönesvaret kommer säger Sofia.

EVA MARKLUND

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *